En till

Då var man ledig idag. Rätt skönt, fast jag sov dåligt inatt igen. Denna gången var jag uppe med Alice som skulle kissa och ha ett glas vatten. Vaknade med Hans mobil som låg ute i vardagsrummet där väckarklockan hade gått igång, var inte så störade var bara Chirstina Aguilera med Ain't no other man. Kort efter han steg upp och rusa ut i vardagsrummer stängt av den och smitit in i duschen, pep en annan väckarklocka den fick jag själv stänga av. Somnade om sen. Men vakna till när Hans smög in i sovrummet, men trött som jag var dröjde de inte förrän jag somnade.
Inte lätt att ta sovmorgon när man har en elvisp till dotter, hon flyger runt i lägenheten. Ändå kan hon sitta still och titta på barnprogram men hon sak alltid prata med sig själv högt och tydligt, enligt henne så pratar hon med gosedjuren. Alla ligger dock inne på hennes rum!!
Sen öppnar hon gärna dörren in tilll vårt sovrum för att kolla om mamma har vaknat än, tålamod är det ju inget hon har.
Jag fick brottom upp när jag hörde oväsen. Det var ju bara Alice som slängde sin adventskalender. Typiskt.

Igår myste jag lite med Alice innan hon skulle somna, vi låg i hennes säng. sen tog jag en bok och läste lite för henne.
Efter jag sa godnatt gick ja ut och kollade på CSI NY, gillar ju dom serierna ;)
Efter det så jag en dokumentär om en man som var hälten man häften träd. Han hade vårtor som växten ut från kroppen och såg ut trädrötter eller bark.
En amerikansk hudspecialist och doktor åkte för att ställa en diagnos på honom. Han hade aldrig sett nåt liknade och var facinerad och ville verkligen hjälpa honom. Hon tog prover på Dede som pacienten hette genom att ta loss några av hans vårtor. Sen åkte Doktorn tillbaka till Usa får att undersöka vårtorna han hade tagit loss. 2 månader skulle de ta, och under tiden var Dede och uppträde för folk. Han tjänade pengar på att se annorlunda ut tillsammans med andra människor som också såg annourlunda ut. De var de ända han kunde försörja sig på så var de hans utseende. Om de nu var bra eller inte vet jag inte, han såg så ledsen ut när alla bara stirrade på honom.

Men så fick han ett brev från Usa om att dom skulle kunna behandla hans vårtor. Men om han tog emot behandligen fick man inte veta i dokumentären.
Han hade även barn som han inte kunde ta hand om pga sin sjukdom, så hans syter tog hand om dom. Han var oroliga att hans barn skulle få denna sjukdom som han bar på men amerikanen kom fram till att dom bar inte på sjukdomen.
Dedes fru hade lämnat honom med barnen just pga hans sjukdom.
Jag vill minnas att jag läste om honom i Aftonbladet att han hade fått behandling och hans vårtor började avta.


Kommentarer
Postat av: Anki

Stackars människa hoppas att han fick hjälp!

2009-01-27 @ 11:50:21
URL: http://anci62.blogg.se/
Postat av: Tjoppalanta

Hej. Vad roligt att du hittade och läste min blogg. Tack oxå för din kommentar.

Jag håller med din om ditt agerande mot majblomman men som sagt. Vi får blunda för färgerna! :)

Ha det bra!

p.s Jag gillar verkligen din blogg design! Den va jättefin! d.s

2009-01-27 @ 22:47:24
URL: http://blinktwice.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0